Längs Tbilisis gator: Nariqala & Orbeliani

Nu bär det uppför! Men om benmusklerna får jobba brukar man ju belönas med en fin utsikt.
Siktet är inställt på Nariqala. Fästningen började byggas på 300-talet men dom delar vi kan se idag är från 1500- samt 1600-talet.
Som ni kanske noterade i det förra inläggets sista bild går det även att ta linbana upp hit. Jag tyckte det såg väldigt vackert ut på kvällarna när mörkret lagt sig och dom upplysta kabinerna svävade över staden.

Jag väljer bort linbanan även när jag ska tillbaka ner. Det är inte långt mellan sevärdheterna, så Tbilisi är i mina ögon en utmärkt stad att upptäcka till fots.
Efter att ha passerat ett stånd som säljer dom färgglada “korvar” som man ser lite varstans i staden, som är nötter doppade i juice eller honung, samt några charmiga byggnader är jag framme vid nästa sevärdhet:
En byggnad som med sin arabiska arkitektur först fick mig att tro att det var en moskè. Men det är faktiskt ett svavelbad vid namn Orbeliani.
Jag stannar ett bra tag i det området, för det är ju så charmigt så ord inte räcker till.
Lite motvilligt ger jag mig iväg för att korsa floden och se vad som finns på andra sidan- det får ni se i nästa del.